rymden
det händer att jag får syn på en ådra. oftast en i armvecket eftersom där syns dem extra tydligt. börjar jag då titta noga på en vet jag vad som är på väg. jag tittar och vrider och vänder på armen och ser riktigt hur ådran slingrar sig längst underarmen fram till handen. tänker mig hur blodet flyter där inne. da-dum, da-dum, da-dum tänker jag att jag hör hjärtat. det flyter runt där inne och lämnar vad det nu är det ska lämna och flyter sedan fint tillbaka.
blodet, just nu
bara nån tiondels cenimeter innanför skinnet. jag ser det ju nästan. det här får mig att tänka på insidan av kroppen och det är här det börjar gå riktigt illa. nu snurrar det njurar och mjältar en och annan lever i mitt huvud. gallor. livmödrar, ja hela artilleriet av inälvor undersöks där inne nu. tänker att de är bara mina, men att jag inte vet nåt om dem. vet inte om de mår bra där inne. jag vet så mycket annat. och så fortsätter det snurra.
da-dum, da-du, da-dum
jag tänker på det lilla i mig. det lilla i oss. som om det gör nån skillnad. så tänker jag på stjärnorna. och tiden. där får jag sätta mig ner. tänker på nu. nu, som är det enda som inte finns. nu som bara är gränsen mellan då och sen. som rusar framåt och aldrig nånsin stannar. det enda som inte finns och det enda vi jagar efter.
jag tänker på tystnaden igen. på att när alla vargarna ligger med stenar i magen längst ner i brunnen finns bara frågan kvar om vem vi ska bekämpa nu.
allt för en liten armvecksådra.
Malin!
min faster, ni vet som jag pratar om ibland. hon ska springa stockholm marathon på lördag. ni förstår alltså att hon är helt sjuk i huvudet.
ett marathon är en sån grej man brukar säga, att när man haft det sjukt jobbigt sjukt länge, då känns det som att man sprungit ett marathon. nu ska hon ändå göra det. helt frivilligt. hon imponerar mig till stjärnorna den här kvinnan.
jag vet att hon har tränat hur länge som helst och slitit och slitit och jag hoppas så innerligt att det ska gå bra för henne. att alla knän håller och sånt där ni vet. så därför, för att säga lycka till så tänkte jag ge henne nåt hon gillar.
här, en polis
jag fattar det bara inte
de är överallt. jämt. jag har aldrig sett blindstyren förut i hela mitt liv men nu är de fan överallt och petar med sina käppar.
jag vet inte vad jag ska göra med det här informationen.
igår var jag förresten ute och då var det en kille i keps som sa att shit du skulle verkligen kunna vara snygg du. stor potential, sa han.
han måste oxå varit ett blindo. jag var skitsnygg igår.
hur länge klarar du med dig själv, kompis?
nu är jag sådär i funderartagen igen. navid modiri skulle vara tyst på en gård i östergötland i tio dagar men fick åka hem med nervsammanbrott efter fyra. man åker dit och håller käften. mediterar mellan 04.00 och 22.00. funderar över saker. fokuserar.
jag läser hans berättelse idag om hur han höll på att bli tokig. eller blev det. och om att det är en vanlig reaktion där. att utan socialt sammanhang så bryter vi fysiskt ihop.
sen tänker jag på annat. på en krönika som jag kom på igår när jag stod i duschen. hur den ska sluta. det är alltid mitt problem. som den dramaqueen jag är pallar jag inte med avsked. separationsångest nej nej tack.
på tal om det separationen har jag lyssnat och lyssnat på nästa låt ni ska snart skullle få höra. min schlagerballad. det har under alla dagar varit min favorit, tills vi spelade in den slutgiltiga sången och jag nu inser att den är skit. jag är skitdålig. jag låter som om jag vill göra allt annat än att sjunga den. min schlagerballad. därför har jag n bönat och bett om att få lägga om den. nu får jag skärpa mig och så ska ni får höra sen.
fan jag kan inte släppa det
att bara vara tyst. bara med sig själv. inga sociala roller inget tack för maten inget hålla upp dörren inget låtsasartighetsskratt. bara vara med sig själv. no mobil, no internet, no music, no nothing. utom räckhåll.
att det kan få oss att flippa totalt. att det antingen helar oss från grunden och blir ett andhål ut mot friheten eller fullkomligt förgör oss. just det att släppa taget. släppa fram allt och släppa ut allt. jag funderar på vad som skulle sippra ur mina porer om jag lät det, om nån tog bort allt det som håller det tillbaka.
jag frågade min kille om han trodde att jag skulle klara att vara tyst i tio dagar.
testa tio minuter, sa han.
läs navids historia här
EN NY LÅT
ok vi testar hur ni gillar den här.
en till av de fyra. patrik säger till mig här det som kristofer sagt i alla dar.
knark sara, om du bara kunde ha lite mer knark i rösten.
det fattar jag inte hur man har. jag har kärlek och luft i rösten. han säger åt mig att andas tungt och ha med så mycket ljud som möjligt som inte är vanlig röstsång. det fattar jag heller inget av.
så här blev det iallafall.
beautiful today
en till av de fyra. patrik säger till mig här det som kristofer sagt i alla dar.
knark sara, om du bara kunde ha lite mer knark i rösten.
det fattar jag inte hur man har. jag har kärlek och luft i rösten. han säger åt mig att andas tungt och ha med så mycket ljud som möjligt som inte är vanlig röstsång. det fattar jag heller inget av.
så här blev det iallafall.
beautiful today
fatherfigures
det jag är mestadels nu förtiden är kär. det är himla härligt. han är bra på så många saker, min kille, tillexempel ordning. han är likt en annan jag känner mycket noga med sånna saker, att ni vet, rätt ska vara rätt.
där fattar ni direkt att det blir konflikter med mig, som bara vill ha det gött. jag är ju liksom inte så noga. till exempel;
han är oerhört angelägen om att rätt korkar ska sitta på rätt flaskor. även om det bara är jag som dricker dem. en spritekork på en colaflaska är alltså inte ok. jag tycker jag är på plus om det ens finns en kork.
när jag mot förmodan diskar, kan svårigheter uppstå. han tycker att 1: att det tar en jäkla tid. 2: att diskmedlet alltid tar slut, 3: att det inte blir rent och 4: att han inte hittar i sitt kök längre. jag tycker jag är bra som ens diskar.
jag sitter i soffan och hör honom ropa från datarummet efter att han läst mitt tidigare inlägg
"hörru du skribenten, varran stavas med ett n på slutet" varran tänker jag, var det inte en sån de jagade på robinsonön en gång?
ja ni förstår att det är inte lätt för den stackarn. det är nog inte lätt för nån, att leva med mig. för referens, fråga min pappa. saker de två skulle diskutera över en en bärs; vart alla mina tofsar egentligen tar vägen. om man bäst ordnar skivorna i bokstavsordning eller efter genre, hur många par skor jag egentligen behöver, inflames, sport och varför duschen alltid svämmar över fast jag lovar att jag tagit bort håret efter mig.
vad skulle freud säga om det här?
mors dag
idag är det mors dag. jag vet inte om jag har berättat för er att min mamma är i karibien, men det är hon iallafall. det är skitsvårt att gratta henne där. något litet i mig vill också säga att är man där har man det ändå gott nog, utan gratulationer. men så får jag dåligt samvete eftersom hon är det finaste jag vet, sådärför får hon läsa grattis här när hon återvänder. då lär hon förresten ha det hett om öronen eftersom min lilla tarantella till lillebror tar studenten dan efter. stackars liten. då ska jag vara en superhjälpare.
min faster var här ja den här helgen. vi gör saker tillsammans som jag nästan vet att ni inte gör tillsammans med era fastrar. vi hjälper varran. hon lär mig massor om att vara vuxen och efter att vi gått igenom det går vi ut och beter oss precis tvärt om. den här gången var vi tillexempel på en konsert med petter. herregud fattar ni hur roligt vi har?
när en snubbe jag känner frågade henne vad hon studerade garvade hon och svarade ungdomars beteende.
hur härlig är inte hon va?
nu ni, ska jag baka lite, som en riktig fru.
sjukt men sant.
min faster var här ja den här helgen. vi gör saker tillsammans som jag nästan vet att ni inte gör tillsammans med era fastrar. vi hjälper varran. hon lär mig massor om att vara vuxen och efter att vi gått igenom det går vi ut och beter oss precis tvärt om. den här gången var vi tillexempel på en konsert med petter. herregud fattar ni hur roligt vi har?
när en snubbe jag känner frågade henne vad hon studerade garvade hon och svarade ungdomars beteende.
hur härlig är inte hon va?
nu ni, ska jag baka lite, som en riktig fru.
sjukt men sant.
min faster är här
igår var vi ute.
men den där champagnen.. den där champagnen.
alexander ringer
det ringer en fjant till mig nu. alexander.
först berättar han att han är från gymet här, och att han ringer med alendning av att jag varit med i en tävling om ett årskort. det är 3500 kr det. fatta 3500 dollars! jag blir helt överlycklig. ser såklart 3500kr i billig champagne radas upp framför mig
(35 flaskor)
så jag hoppar upp från min stol och alla runt mig ser skådespelet där jag nu blir allt mer exalterad över vad han ska komma att säga. "Är det sant?!" och "Gud vad roligt att du ringer mig, alexander på gymmet" är bara exempel på fåniga saker jag får ur mig.
han säger sen att ja du har inte vunnit alltså, men vi har andra fina erbjudanden.
jag blir totalt vansinnig. vill ringa hans chef. jag säger att alexander vad skulle du tycka om jag lurade dig att du vunnit 35 flaskor champagne?
då erbjuder han mig en veckas gratis träning.
glöm det, säger jag.
glöm det.
på det fjärde ska det ske
jag kan hitta på hur många sånna roliga som helst.
MEn HALLÅ!
Varför har ni inte sagt nåt om ska?! Ska är det härligaste jag hört.
jag gick ut och var cool och tänkte fortsätta vara cool men fann mig en timme senare i ett inferno av fullständigt galna människor. de hade ingen koll på upp och ner. de bara dansade. helt vansinnigt. de hoppade på mina fötter och de kletade sin svett på mina kroppsdelar ja jag säger er att det var ju helt underbart. det var femti kvadratmeter av brasilien typ. eller vart de nu spelar sånt.
det enda de ville säga oss var att livet är gott.
det är ju reggea asså. i baktakt och med lite mer riv. med blås och trummor och fjädrar och halsband en tjock kille i glasögon längst bak som jag inte riktigt vet vad han gjorde där. så härligt att jag inte vet vart jag ska sätta munnen hur som helst. jag blev kär i livet där och då. och i dem. och i alla andra som var där och knuffade och skuffade på mig.
ja men kolla bara på dem, hoffmaestro
MEn HALLÅ!
Varför har ni inte sagt nåt om ska?! Ska är det härligaste jag hört.
jag gick ut och var cool och tänkte fortsätta vara cool men fann mig en timme senare i ett inferno av fullständigt galna människor. de hade ingen koll på upp och ner. de bara dansade. helt vansinnigt. de hoppade på mina fötter och de kletade sin svett på mina kroppsdelar ja jag säger er att det var ju helt underbart. det var femti kvadratmeter av brasilien typ. eller vart de nu spelar sånt.
det enda de ville säga oss var att livet är gott.
det är ju reggea asså. i baktakt och med lite mer riv. med blås och trummor och fjädrar och halsband en tjock kille i glasögon längst bak som jag inte riktigt vet vad han gjorde där. så härligt att jag inte vet vart jag ska sätta munnen hur som helst. jag blev kär i livet där och då. och i dem. och i alla andra som var där och knuffade och skuffade på mig.
ja men kolla bara på dem, hoffmaestro
ska bli
eftersom jag och baronessan kammade hem högsta vinsten idag på handledningen, men har svinviktiga möten imorgon med revisorerna ska vi fira det ikväll med alkoholfri utgång och nåt band som spelar nåt som heter SKA.
vafan är det?
revisorerna förresten, ni vet de jag inte vågade ringa. folk vill ju aldrig att man ringer och stör dem. defintivt inte när man vill be om en intervju. det tar av deras arbetstid och de får egentligen inget ut av det. så vi var mycket oroliga för hur vi nu skulle få de små rackarna att ställa upp.
och det visade ju sig vara helt i onödan. de älskar oss också, revisorerna! de har ju världens tråkigaste jobb och är tydligen helt överlyckliga nu att nån vill intervjua dem och faktiskt fråga vad de gör. men vi ska bara intervjua hälften så ja, nu slåss de om oss.
livet har humor.
det är en trevlig dag
men okej SKA, är det nåt att ha?
(rim, förlåt)
conny, i mitt hjärta
idag har varit en bra dag. jag har kännt mig rätt. rakt rätt i mig själv. jag tappade iochförsig bort tobias cykelnyckel och var fullständigt lamslagen av panik i ungefär en halvtimme innan jag hittade den, men skit i det nu.
sen var jag på handledningsmöte med mannen som älskar oss. conny johannesson. världens härligaste proffessor och vår examinator. han sa saker idag som jag ville nästan ge honom en kyss för. sånna saker som kan få en liten studentpuls att lugna sig. som kan få självförtroenden att le i regnbågsfärg igen.
även om vi vet att han är ett fan av stora ord och dramatik och att han tenderar att överdriva våra förmågor rätt rejält så älskar vi honom, just för det. han gick ut starkt idag och drämmde till med att han var orolig för alla andra men inte för oss. ni är bäst sa han. vi log vårt största. sen sa han att vi hade hittat kärnan i statsvetenskaplig problemformulering, att våra texter kickar ass och avlutade med de vackraste orden jag hört i mitt liv
det här, mina flickor
skulle jag inte bli förvånad om ni får jobb på
herregud, vem är det här som behöver bäras hem?
EN NY LÅT
ja, nu börjar de läcka igenom.
här har ni det första beviset på vad han pysslat med hela terminen, producentpatrik.
han hade förresten redovisning i fredags, alla var där.
tuff kritik delades ut till höger och vänster och det enda de kunde säga om min vän var helt enkelt att han var bäst, utan konkurrens. och att om han kunde fortsätta göra så här genomarbetade produktioner var han välkommen att göra det under betydligt större grabbars vingar.
hjulen börjar alltså, sakta, snurra nu.
lyssna
ni kvinnor snackar om att föda barn
angående grabbar ja. jag älskar dem.
verkligen. jag vet inte hur jag ska beskriva de på något annat sätt. ja jisses vad jag gillar dem. ibland har jag helt seriöst funderat på vad de ska med oss till. och varför inte mänskligheten bara stannar här och nu och alla män tar sitt förnuft till fånga och i fortsättningen bara blir ihop med andra karlar.
en jag gillar skitmycket är min egen. och det är ju praktiskt. han är många gånger väldigt sådär typisk, typisk man. tyst. smart. lång. han gillar tjejer med utsläppt hår och så tror han att jag snackar sport när jag frågar hur det känns.
han är sådär ni vet som inte gärna klagar. en typisk ihopbitare.
men nu.
nu har han gått och blivit förkyld.
gudars.
och så har han i en närkamp med en högtalare skurit upp en tå. och så har han bitit sig i läppen. hårt alltså. ja det har flytit blod här, ska ni veta. och han har såklart visat mig blodpapper efter blodpapper så att jag ska fatta vidden av alla dessa skador.
jag älskar det här.
att innanför sina egna dörrar är alla de hårdinarna fortfarande småttingar som vill kramas och bli klappade på pannan och helst ligga i sängen och så vill de att man ska ge dem glass och stoppa täcket om dem som en kockong.
män män män, hur härliga är inte dem va?
sånt som händer
idag är det fredag och jag är fortfarande på ett sjukt gott humör. såklart. det är man på fredagar.
idag har jag:
varit fotomodell för universitetets framtida reklammaterial
tänkt ringa elva revisorer, inte vågat, och mailat istället
köpt en flarra dyr sprit till kvällens lyxiga drinkar
tappat den i backen utanför systemet
mutat till mig en halvtaskig gammal bag in box-slatt av min exgranne
nu är det fest!
dialoger
okej, jag är på ett strålande humor helt plötsligt. bam sa det i min kropp. så vi går på den känslan nu.
jag har fundera på det här länge, på er, i en strikt osjälvisk mening.
är ni okej? om vi skulle skippa era vackra ord om mig för ett slag, vad gör ni?
hur går den här våren, för er?
vi är ett och samma, det är vi. vi är samma ledsna. samma lyckliga. jag hoppas det. eller tror. åtminstone är det där i jag tar min början.
jag önskar att det jag känner är ungefär som det ni funderar på på kvällarna. jag antar att ni har vett nog att skippa en del av mina överanalyserande/femåriga bitar, men att de fjärilarna som virvlar i mig finns också i er, stundtals.
så nu bara jag undrar över er. skit i namnet om det är ett problem. jag söker inte delkarationen om vem som är här eller inte. men nu är ni bara siffror i ett diagram och gud vet vad jag tycker om det. människor i sifferform. berätta lite istället om ur det känns för dig. om var du är. vad du gör där. vilken färg livet har nu, för dig.
jag niger, sträcker ut en liten hand full med makrilleksem och säger välkommen.
gå framåt fort
med raska steg, tänk på något vackert.
jag är lite upptagen. det är mycket som ska fixas. mål i maj heter det, det jag sysslar med. mål i maj. sånt man ska tänka på. ni vet hur det funkar. förut kallade jag det mina nya liv, nu är det mer som mål. tjugoett år, tjugoen startsträckor.
jag är inte helt okej mot alla er som står nära nu. jag ber er om den dispansen. jag lutar mitt huvud mitt snällaste och säger, snart.
jag är lite upptagen. det är mycket som ska fixas. mål i maj heter det, det jag sysslar med. mål i maj. sånt man ska tänka på. ni vet hur det funkar. förut kallade jag det mina nya liv, nu är det mer som mål. tjugoett år, tjugoen startsträckor.
jag är inte helt okej mot alla er som står nära nu. jag ber er om den dispansen. jag lutar mitt huvud mitt snällaste och säger, snart.
det är lätt, sa han
herrljungadrömmar
med en lätt elektronisk touch hör jag mig själv sjunga ur pappas högtalare idag.
de börjar ta form nu, låtarna. som vi jobbat med dem, och nu snart är de klara. stort.
härliga dagar föresten att fylla år på, dessa.
tack ni som vart nära, ni som är och ska vara.
jag har svårt att få ihop det här till nåt slags vettighet idag. efter en snabbspolning genom hjärnan nu blandar den och ger helt osammanhängande och jag ber er om ursäkt för det. för nyckelord se
nånstans att bo
något att äta
någon att hålla kär
eller hela kapitlet om framtiden.
friday im in love
när sommaren komme till campus gör den det med besked.
folk blir som förbytta här.
det börjar med att alla köper nya grillar eftersom de gamla blivit snodda och då vet man att snart exploderar det här stället ut i halvnakna kroppar överallt. det är som en badstrand här nu. man kan inte gå nånstans utan att man har en bar bringa i ansiktet.
och vi som idkar tvåsamhet kämpar på.
jag har solat igen, hörrni. det är ännu en rolig historia. jag fattar inte vad som är fel med mig, men jag har fått en släng av kräftsyndromet igen. det innebär att jag inte kan ha vilka kläder som helst och att mitt kärleksliv går på rätt så rejäl sparlåga. man får hålla sig ungefär en halvmeter ifrån mig, om det ska vara lugnt.
förresten så är det en fin dag, med en ny krönika uppe. det härligaste är att om man scrollar ner till den gamla är den nu 100 % utropsteckenfri. det får ni ta som ett tecken på att man måste säga ifrån när folk inte visar hänsyn till era egenheter. gillar ni inte folk som sätter dit utropstecken finns det folk som kan ta bort dem.
folk blir som förbytta här.
det börjar med att alla köper nya grillar eftersom de gamla blivit snodda och då vet man att snart exploderar det här stället ut i halvnakna kroppar överallt. det är som en badstrand här nu. man kan inte gå nånstans utan att man har en bar bringa i ansiktet.
och vi som idkar tvåsamhet kämpar på.
jag har solat igen, hörrni. det är ännu en rolig historia. jag fattar inte vad som är fel med mig, men jag har fått en släng av kräftsyndromet igen. det innebär att jag inte kan ha vilka kläder som helst och att mitt kärleksliv går på rätt så rejäl sparlåga. man får hålla sig ungefär en halvmeter ifrån mig, om det ska vara lugnt.
förresten så är det en fin dag, med en ny krönika uppe. det härligaste är att om man scrollar ner till den gamla är den nu 100 % utropsteckenfri. det får ni ta som ett tecken på att man måste säga ifrån när folk inte visar hänsyn till era egenheter. gillar ni inte folk som sätter dit utropstecken finns det folk som kan ta bort dem.
right on time
det första jag gör med mig själv när jag får dåligt samvete är att jag provisoriskt skärper mig med tiderna.
men då händer en märklig sak.
paula von essen blev helt sur när jag kom fem minuter för tidigt sist eftersom hon hade med sig en bok och tänkte sitta ute i solen och ha det gött tills jag kom, en kvart senare.
eftersom jag vart på pricken rätt till studion nu två dar i rad sa patrik igår
kom dit elva.
men var inte i tid den här gången.
idag är jag ledig
kille, nybakt bröd, lufttorkad skinka.
nöden har ingen lag
i den studion vi lägger sången i nu, finns ingen toalett. jag fattar inte det.
det medför vissa problem med tanke på de ofantliga mängder te jag hivar i mig där.
så varje gång jag blir kissnödig måste jag alltså avbryta inspelningen, gå ut ur studion, låsa hundra dörrar med koder, springa till cafet bredvid och eftersom jag får dåligt samvete för att jag lånar toaletten hela tiden köpa ytterliggare en kopp te till. sen när jag är klar måste jag ringa på nån där inne som får avbryta det den gör och öppna alla koderna igen.
det är psykologiskt också såklart, när jag vet att man inte får bli kissnödig.
hur ofta tror ni inte att jag är på toa?
fina fina tisdagen
eftersom jag alltid gör som min faster säger är det bättre nu. eftersom det alltid blir det, bättre. eftersom man lär sig. min pappa säger släpp och låt det kännas som det känns. jag säger okej och gör det. lägger mig platt ner igen. som man måste.
det är en strålande dag. jag är på ett så gott humör ska ni veta. studion är mitt hem de här dagarna. först pluggar jag alldeles för tidigt och sen sjunger jag mig blå där inne minst nio timmar om dagen. patrik säger testa du lite hur som helst här. sjung fritt säger han och idag erkände han för första gången att han har sparat alla mina allra fulaste påhitt på ett ställe. där lyssnar han ibland och ler hjärtligt för sig själv åt mina tuppar och stakningar och påhittetexter. och om det är så, att de gör honom glad, så är det fint ändå.
imorgon är jag ledig från inspelningen. då ska det komma en massa stråkar och några nya trumslagare och så ska det spelas in i arton timmar. på torsdag kommer de tre körtjejerna. i helgen kommer nån med en flygel. patrik säger olika namn på takter och mickar och strängar om gitarren och trycker på miljoner knappar och håller i alla sladdar och ringer till basisten och sjunger stämmor med mig. allt har han ordning på samtidigt.
det är hans lilla barn det här och vi gör vårt bästa för att hålla det vid liv.
det är så fint att få vara med
få vara med på den här
fina fina tisdagen
måndag
idag har jag
haft uppsatsmöte
varit i studion
sjungit skitmycket
städat
druckit hundra liter te
och haft världsdåligt samvete
alltså så där superduperdåligt samvete. jag vet inte helt varför. några saker vet jag. jag glömde annas födesledag. jag har väldigt vädligt mycket att göra den här veckan. jag fick en magontattack i morse. men annars, nej borde det inte vara nåt problem.
får ni det så ibland, fast ni egentligen inte tycker att ni förtjänar det
att det dåliga samvetet sätter klorna i er?
hur gör man då?
efteråt
det måste man komma ihåg, att det finns ett sådant. ett efteråt. ett när det är klart.
ett andas ut.
ja ni, vad ska jag säga. det väller över mig. mina kroppsdelar sprattlar och sen slappnar de av. lägger sig tunga mot jorden. platt mot marken där vi ligger jag och mina vänner i solen idag. andas fri luft igen och säger nu har vi klarat det här. nu har vi gjort det och inget smet vi undan. betade bara av, tuggade tuggade tuggade tills vi kunde svälja.
vi säger, du där, skicka glassen och sen säger vi med sommar i rösten att, bara en uppsats kvar nu. inga mer tidiga mornar nu. bara ta i lite nu. lite lite till och sedan återstår bara dunken i ryggen och kolla här vad jag gjort.
men idag,
idag tar vi inte i
idag ligger vi bara tungt tungt mot jorden
säger
fin dag det här
du ska vara snygg och jag ska ha en baguett under armen
sa han
han sa är det till frankrike du vill, är det dit vi ska.
come together
jag läntare efter varmare famnar än min egen
längtar efter lugn igen
ni vet ju att när jag tentapluggar gör jag allt annat de första fyra dagarna av fem. idag funderar jag på olika engelska ord jag gillar.
gently
tillexempel, är det inte så himla fint? skulle jag släppt en skiva idag skulle den heta så. och vara så. som om livet kunde vara det lite mer, det skulle jag gilla. om jag var lite mer så ja.,gentle. lite mindre storm ibland. för det allmänna goda.
första maj va
hur gick det nu då igår, var det härligt?
nu är det iallafall vår och det känns ju skönt att fått det överstökat.
jag pluggar vidare som den suckern jag är. alltid lika liten i dessa dagar. det är ett ohälsosamt myndighetsutövande de sysslar med, lärarna. man kan ju inte annat än göra vad de säger åt en, hur fel de än har. fast är det nån dag man skulle demonstrerat så är det väl i och för sig idag.
hursomhelst så firar jag den här torsdagen med en ny röd tröja. det är så svårt med politik tycker jag. svårt med höger och vänster och vad man egentligen tycker. och det blir bara svårare ju mer man lär sig. har ni koll på det där, vart ni står? ju närmre jag kommer blir det allt mer trivialt med partier. jag funderar på det en del, och frågar mig om det är en slump att 90 procent av proffessorerna i statsvetenskap är sossar. de borde ju veta tänker jag först, men sen skapar den goda källkritikern i mig blixtsnabbt en stimuli-respons-tabell
blir man sosse för att man läst politik hela sitt liv
eller läser man politik hela sitt liv därför att man är sosse
?
sen är de ju 80 procent män oxå. och det är ju svårare att förklara kanske.