pritoriteringar
i dagens tidning skrev jag om stickande tanter på röda korset.
när jag var på lunch ringde en tant som hade något att tillägga och som var mycket angelägen om att jag skulle ringa tillbaka. alltså väldigt angelägen!
men!
man fick absolut inte ringa mellan den och den tiden. för då var hon på promenad i skogen bakom huset.
bara en sån grej.
har man en skogspromenad inbokad. så har man.
härligt att du kommit igång igen!!
"Du skriver här att du har Afrika-drömmar, men du ve väl att om man studerar till jounalistr det väldigt mycket mer sannolikt att du kommer få skriva om tanter som stickar i nån hembygdsförening? Tror du verkligen den här utbildningen är något för dig, Max?"
Det frågade Gunilla mig på antagningsintervjun för snart 1,5 år sen. Nu sitter vi här och skriver om våra tanter och matematiktävlingar för högstadieelever, och jag kan inte låta bli att undra; var det Gunilla som hela tiden hade rätt eller är det bara så att vi helt har kapitulerat inför den världsbild hon från början försökt pränta in i oss?
(Jag saknar dig så där lite hjärtenaggande. Ses vi någonsin igen?)
Intressant blogg du har! Jag har läst igenom några av dina andra blogginlägg och jag diggar vad jag ser :).