sariskt

det är ett konstigt liv det här. tomt och dant. 

jag har nu bott hos fina fina farbror i älmhult några dagar. här lever jag gott och alla tar väldigt noga hand om mig, eftersom de är svinrädda att jag börjar grina om de lämnar mig själv för länge. de oroar sig i onödan. det går liksom ingen nöd på mig. jag sover länge i stora sängen, käkar makrillmackor, blir bjuden på uteserveringsmys, lyxig mat och jag pluggar och övar på dirverse låtar inför måndag mest hela dagarna.
 
måndag är nämligen starten på allsången och markus fagervall och jag och några till som jag känner och tycker om ska spela. idag har jag varit i alvesta och träffat kapellmästaren och fått klart för mig allt som ska hända framöver. plus att jag fått löneförhöjning och ett nytt stort gig och beröm av en som heter charlotte perrelli.

en sak som är härlig med det här nya knasiga livet, är när det ringer nån från skåne, som råkar var mina efterlängtade granne just hemkommen från ett halvår i mexico. då kan det hända sig som så att hon säger att hon önskar att jag var där, och då kan man utan att ens blinka säga

"jag kommer!"

så det gör jag nu. imorgon åker jag och vår läckra kompanjon annie till skåneland för att återse den alltid lika strålande grannen. vi ska äta fin mat, dricka rosé i solen och prata nya och gamla drömmar tills vi storknar.

eller när min vän marcus ringer och frågar om jag vill vara babypassare och åka på semester i två dagar på tisdag, kan man göra det. inga problem, säger man, säg en tid så är jag där.


livet är vackert.