sariskt

måndag. de bästa dagarna är de här.

jag har slutat febra, men fortsätter prata i sömnen. han fortsätter klappa min panna och säga shush lilla vän, du drömmer. och jag vet nu, att han har rätt.

producenten ringer och säger att nu är det dags, sjung igen. en liten liten fil skickar han med. den spelades in på en akustisk gitarr och den är bara några minuter gammal. små orörda ackord som just fått höra att det håller på att bli vår.
de där råversionerna av låtarna har, när han presenterar dem för mig första gången, allesammans små snitsiga arbetsnamn. en gång gjorde vi tillexempel en discodänga som länge gick under namnet  "fy fan".
men inte nu. nu har han skrivit nåt som låter som jag gör dessa dagar. som längtar igen. som skrattar, inte bara i sömnen. det är glatt och hoppfullt.

beautiful

heter den ja.