sariskt

har ni sett mig nån gång, vet ni kanske att graciös är ett ord som sällan används i ett beskrivande syfte. däremot i ett humorsyfte och det är ju roligt.  jag är rätt bra på att snubbla. med varierande konsekvenser.  och igår när jag kom hem ifrån min bläcka på hotellet så var jag så ivrig att få berätta om mina äventyr för min rumskompis att jag rusade (lite sådär nätt) upp för trappan. det är en stentrappa och den är hård. vips tappade jag likt askungen skon och föll sedan handlöst. smack. knäskål mot sten.

mindre bra nygren


bulan såg ut som i kalleanka ni vet. den växer sig ut som om den vore tecknad, säkert flera centrimeter lång och längst där ute på toppen så hade brallan spruckit. ja. ingen är ju förvånad. och allra minst jag själv där jag låg som en stek i hallen.


nu är det iallafall lite problem här med att jag är en handikappad. och jag vägrar gå till doktorn och ta den dära omvända sprutan som de pratar om. nej det kommer inte på frågan.

hellre dör jag än låter nån trycka en spruta in i mitt knä och dra ut blodet.

hellre dör jag