some put their money in the bank

onsdagar är dagar av glädje. med en liten twist av skuldkänslor hittar jag på nya ursäkter till varför jag inte dyker upp när jag lovat eller till varför jag inte vände mig om och frågade hur han såg på saken igår vid bardisken och istället trampade rakt ner i samma klaver jag vid det här laget kommit en bit up ur. men det är glädjens tid som är nu och om ett hundra år eller en vecka har vi nya saker att proppa vår tid full med.

jag sitter med håret i knut och äter gårdagens sallad. han som gjorde den sa bestämt åt mig att det inte är samma sak dan efter och så sant som det är sagt har den nåt bittert över sig nu. kanske är det en modell att applicera på fler saker i livet än just kycklingsallad. utanför viner vinden skulle jag kunna skriva, utan att riktigt äga den meningen eftersom jag inte har en clue. för få timmars sömn gör sig bäst bakom stängda dörrar.

idag är inte bara dagen då jag vaknade upp med ett par sju storlekar för stora adidasskor, dagen då rödvinsfläckar togs till en ny dimension utan även dagen då cammersand officiellt plockade hem högsta vinsten, stämpelkortet för nattskiftet. lackerist, javisst. ungefär på samma sätt började min far för 25, eller vad det nu är, år sedan. så vem vet mr K, en vacker dag kanske du vaknar upp med en fuckad dygnsrytm i ställbara sängar, ser göran persson stirra ned på dig och inser att du fördrev semestern med att bygga två altaner.

om någon timme när min vän frisören kommer hem ska vi boka biljetterna till Florens och modedesignern som är vår long lost love. en trio är aldrig sig lik reducerad till ett par. om ett halvår gör vi frukost åt varran och går ut med den andres sopor. bless.

when the smoke clears

dessa dagar är en enda stor blessing. hemma i huset med alla våningarna känns livet som en liten saga igen. igår var alla hjärtans dag där kärlek och stresssymptom blandades till ljudet av en avlägset vispande jazztrumma. måndag är dagen då allt ska rättas till och tisdag är dagen då det är dags att inse att jag faktiskt har en fet titel att jobba på. det är inte för inte, som man brukar säga. rakt in socialpolitikens varma famn, head over heals det vill säga.

herrljungavekcan har varit kanon och jag har börjat fundera på hur många timmar/ händelser man kan klämma in egentligen. simhallen och allt som händer där borde jag på något vis veckla in i en egen liten scrapbook att ha i innerfickan på jackan som ännu inte är köpt. varje gång när jag jobbat färdigt är det som om det tar tills nästa dag att summera vad som hände. crazy, beautiful.

om inte riktigt tre veckor ska vi äta god god mat och jämföra solbrännor jag och han. innan dess ska jagt hinna med att sätta upp barbord, väggteveapparater, dricka ett glas rött med kompadre patrik och kanske bjuda min granne på en eller annan chokladtårta. för att tiden ska gå fort krävs att man bokar. book me upp honey. miamis gator leder ändå ingenstans.

u är den finaste bokstaven

den här bloggen vilade över helgen men har nu fattat galoppen och publicerat mina fredagstankar. några som inte vilade över helgen var jag och min finaste evelina. tur för mig att jag har henne. bara hon förväxlar biffig med piffig och visst snubblade vi över lite potential. om exakt en vecka har hon namnsdag och om exakt två dygn är jag på väg hem till mamma som undrar hur jag mår.


inatt var första gången jag somnade som ett barn och vaknade exakt likadant. som om världen mellan två och halv åtta liksom tog en paus, lät mig vara och kanske är det något att tänka på. julia tipsade om james morrisson helt oväntat och min hjärna lade ner sina vapen och fattade sambandet när det gick upp för mig var tingsek egentligen växt upp. jag ska ta med mina tre känlsor nu och klistra dem i ett mp3format att spara till tider då världen vägrar stanna. till dagar då jag lärt mig att säga jag tycker om dig också när det förväntas av mig.

I will be waiting on the leeside

det är en omöjlighet att inte älska carina berg det har jag kommit fram till nu, men vad jag egentligen har emot alexandra pascalido kan jag inte mellan tummen och pekfingret riktigt ringa in. förkväll sätter griller i skallen på mig och varför jag ens ser det är nästa fråga. när shan atci kikar in faller alla bitarna på plats. han dricker helst rött vin och det gör ju jag med så nu kan vi ta det ett steg längre. sannerligen, den mannen lyser och ger mig nytt hopp om mänskligheten, med betoningen på män.  förövrigt är han den ena kocken i samma program ännu ett objekt för mina crawings. skalat huvud som min granne skulle sagt är högst beroendeframkallande och snygga brillor har han till på köpet. fast inte lika snygga som mina to be. vad är det för människor som fortfarande 2007 anser att glasögon är vikta endast åt folk med dålig syn? öppna era sinnen hörrni ni snackar segregering på hög nivå.

det är en vacker tid som kommer. på dagens postit står det som min vän den italienska modeskaparen sa till mig på telefon igår. (lord vad jag saknar henne) Våren kommer gå fortare. imorgon tar min vän evelina med sin sina sommarklänningar och kommer hit. en helg med henne och vinet  och sen är det låtinspelningar ända fram till onsdag då jag kilar hem till mamsen och pappsen för tio dagars rekreation. jag hoppas mest att anna slutat äta bara frukt by then och att kristofer skärpt sig, låtit håret i nacken leva och byter tillbaka till stilen på vissa snygga kort.