sariskt

från italien!



och det var min systemkamera, mina raybansolisar och mitt halsband som jag fått av mamma som hon fått av mormor.

lite grejer bara, som jag glömde i italiten. längst ner vid havet närmare bestämt. i en by stor som ett fjärdedels herrljunga, på en resturang som inte ens hade en telefon.

att de var borta, det slog mig när vi rullade in i danmark.

hualigen.

men nu är de här!


och vad lär vi oss?

1. världen. - inte så stor alltid.

2. människor, -vilken grej.  så fina de är nästan hela bunten. hjälpsamma fast de inte måste. goda.


och ja, glömska.