sariskt

jag håller på med mitt första scoop. om laser, av alla saker. jag har blivit tjenis med experterna på strålsäkerhetssinstitutet och i polisens växel är jag sån stammis att de numera tilltalar mig med förnamn. jag ringer och ringer och ringer. sjukstöterskor, läkare, forskare, poliser och pressansvariga. fast idag skulle vi intervjua på riktigt. två stycken var bokade, polisschefen klockan tre och överläkaren klockan fem.

varpå bägge glömmer bort tiden, och går hem. oberoende av varandra.

så jag och västgötaanders fick gå hem vi med. supersura då, såklart, klockan sex på kvällen. speciellt efter att ha suttit som två fån i en timme i väntrummet på skånes ögonklinik, iklädda världens mest människovärdessänkande fotbeklädnad: tossor.



till slut kom en sköterska och sa åt oss att kliniken stängde och att det var över två timmar sedan läkarkraken lämnade för dagen.

så tokigt det kan bli, kom tillbaks en annan dag.

SUCKERS.