sariskt

alltså,

det finns saker i min personlighet som jag undrar varifrån jag fått. som jag inte ser tillstymmelsen till varken i mitt arv eller min miljö. ingen ville att det skulle bli så här, men så blev det bevisligen ändå. det mest framträdande av dessa drag för tillfället handlar om att jag har så otroligt lång startsträcka.

igår tog det tre timmar från det att jag bestämde mig för att det var dags att sova tills att jag faktiskt orkade göra det.

bara en sån sak.

och imorse ste jag upp halv nio (!) för att sedan lite sågär elegant sitta här som ett fån tills nu, och göra
ja

absolut ingenting alls.


nu börjar jag.


GODMORGON LUND.