sariskt

när jag och anna var på gotland i somras hände en underlig sak, när himlen och havet bytte plats. det var som om havet var det som lyste mot en alldeles mörk himmel. ja jag har då aldrig sett maken till mystiskt ljus tidigare och kanske ser jag det aldrig igen. men där var det, på gotland, sensommaren 09.

senare den här kvällen skrev jag på baksidan av ett plåtster, som var det enda skrivbara jag hade för ögonblicket, att jag var lyckligast i livet dittills. jag lovar att inte glömma det skrev jag, att aldrig hade jag varit så lycklig som nu.



och sen blev det bara bättre.