sariskt

ang. ålder igen. pratade med min faster igår om hennes barn, som kanske inte längre är just barn. som är något annat nu plötsligt. vuxna vet man då bestämt att de inte är men barn, ibland kanske. mestadels är de väl något annat. något mittemellan.

jag tänker på vuxna. och att det ska bli skönt att bli äldre. jag ser fram emot det. rynkorna och gråhåren och allt det där. även om jag älskar att vara 22. har ju alltid tyckt så mycket om vuxna. vuxna människor, det säger ju sig självt, de är liksom så mycket mer intressanta än unga. de är mer. förstår mer. de vet mer och lutar sig lite lugnare tillbaka när de reflekterar.


och så tänkter jag på mig själv. och på min mamma. jag är 22 och ett halvt år gammal. för exakt 22 och ett halvt år sedan var hon 22 och ett halvt år.

det finns onekligen en del här att nysta i.