sariskt

finns det en liten knapp som heter när man loggar in och ska skriva nytt. är skitnyfiken på att bara klicka. bara för den där svindlande känslan. jag älskar min blogg. den kan jag inte vara utan. och just därför är det så kittlande att liksom röra pekaren över där. som att kika ut för stupet. eller gå obemärkt förbi stora röda knappar med texten do not push.
hua.

jag antar att jag inte är så vuxen ändå.

men nu sitter jag här på psyket och käkar choklad och har det gott. min gamla kille var här nyss och sa att jag blivit "rätt vass på tamburin". det kan ni tänka er att jag blev glad i själen av. jag har inte hunnit öva eftersom jag pluggat och flyttat runt och varit på världens barturné i skåne, så nu är det lite kris. imorgon smäller det ju.

mycket val här i livet. igår fnulade jag på vad det ska bli av mig efter sommaren. idag är det helt underordnat den stora frågan om hur i hela fridens namn jag ska kunna bestämma mig inför imorgon.

what to wear...