sariskt

idag har varit en bra dag. jag har kännt mig rätt. rakt rätt i mig själv. jag tappade iochförsig bort tobias cykelnyckel och var fullständigt lamslagen av panik i ungefär en halvtimme innan jag hittade den, men skit i det nu.

sen var jag på handledningsmöte med mannen som älskar oss. conny johannesson. världens härligaste proffessor och vår examinator. han sa saker idag som jag ville nästan ge honom en kyss för. sånna saker som kan få en liten studentpuls att lugna sig. som kan få självförtroenden att le i regnbågsfärg igen.

även om vi vet att han är ett fan av stora ord och dramatik och att han tenderar att överdriva våra förmågor rätt rejält så älskar vi honom, just för det. han gick ut starkt idag och drämmde till med att han var orolig för alla andra men inte för oss. ni är bäst sa han. vi log vårt största. sen sa han att vi hade hittat kärnan i statsvetenskaplig problemformulering, att våra texter kickar ass och avlutade med de vackraste orden jag hört i mitt liv

det här, mina flickor

skulle jag inte bli förvånad om ni får jobb på