sariskt

det är typiskt hur man blir när det ska tentas. lite stingslig, lättirriterad. det är skönt att det aldrig är så annars. hittills då har jag inte kommit nånvart alls med min hemtenta. den ligger där och mopsar upp sig mot mig. tjabblar om analyser, syften slutsatser och allt sån skit. det värsta är såklart att jag valde fel grupp. de andra stavetarna skulle svara på två frågor och så var det klart. samma fenomen som att man alltid ställer sig i fel kö på typ ica när man bara har en liten annanas i famnen och får vänta i en halvtimme. ni vet hur det känns.


julia plockar fram sommarskorna här nu. mina är ju redan sedan länge ute i det fria och om ett litet slag kommer min kille och hämtar upp mig för en lunch i solen. min gamla vän elias är här oxå. det känns inte som tentavecka. det känns som värme och fina ögon. det vore ju typiskt om jag skulle kugga den här, som är den i särklass lättaste hittills, bara för att jag har sån feeling på våren.

en anna grej jag inte alls gillar var att jag hade ett svinbra inlägg i skallen igår. ett scoop asså. det var finurligt upplagt med smarta små formuleringar. nåt jag hade vart med om som jag tyckte skulle visa på hur jag har det här i växjölivet. men nu har jag helt glömt det. jag sitter och liksom ruvar på det men det verkar ha annat för sig och vill inte alls kläckas.
 

jag tänker på några saker som jag vet, att nån ätit min makrill. det känns så ledsamt. att jag är så kopiöst trögstartad när jag ska göra nåt. att jag har träningsverk nåt så in i hästväg. men inget av det var det.