ibland tänker jag
på usa. och det som händer där. på folk där och att det är deras skitföretags fel att jag är så fattig nu. lite så.
och så funderar jag på krig och på att det va fem år sen man skulle se över saker och ting jävligt snabbt i irak och att de fortfarande är där, soldatpojkarna, med likadana finnar som jag och att det är 63 attacker om dan trots att de inte ens själva vet varför och sen att det här inte ska vara en politisk blogg.
jag tänker på att killen i min klass slog huvudet på spiken och sa att vi kommer ändå ha det bra här. sen får man bestämma om man vill vara med och putta på de andra. stötta. jag vet inte. det är svårt hur vi än gör.
och så har jag tappat lite tron på att det ens spelar nån roll om de väljer bruden eller the black dude eftersom de ändå inte vinner sen.
sen funderar jag på varför just den här måndagen blev sån här och om det tänkt fortsätta. om det fortfaradne kanske har lite med carola att göra. lite dåligt samvete, som ju blivit min paradgren, har jag ändå för att jag brusade upp idag. nån snackade om livets ord och sa att jag kan fan inte döma den organistationen utan att ha sett den med egna ögon. sara du måste ge dem respekt för att det är en grym organisation det där. jag sa att nej det vill jag inte och det var kanske onödigt. jag gillar respekt ändå.
men sen landar jag återigen i frågan om när man ska stå up för det som egentligen känns rätt och när man ska lugna sig för den goda stämningens skull. om det isåfall aldrig känns lönt, när bygger vi då egentligen det vi tycker? blir det då ens lönt att tycka? när sätter vi ner varje fot i riktning mot en lite varmare tillvaro om inte i verkligheten, en måndag.
och så funderar jag på krig och på att det va fem år sen man skulle se över saker och ting jävligt snabbt i irak och att de fortfarande är där, soldatpojkarna, med likadana finnar som jag och att det är 63 attacker om dan trots att de inte ens själva vet varför och sen att det här inte ska vara en politisk blogg.
jag tänker på att killen i min klass slog huvudet på spiken och sa att vi kommer ändå ha det bra här. sen får man bestämma om man vill vara med och putta på de andra. stötta. jag vet inte. det är svårt hur vi än gör.
och så har jag tappat lite tron på att det ens spelar nån roll om de väljer bruden eller the black dude eftersom de ändå inte vinner sen.
sen funderar jag på varför just den här måndagen blev sån här och om det tänkt fortsätta. om det fortfaradne kanske har lite med carola att göra. lite dåligt samvete, som ju blivit min paradgren, har jag ändå för att jag brusade upp idag. nån snackade om livets ord och sa att jag kan fan inte döma den organistationen utan att ha sett den med egna ögon. sara du måste ge dem respekt för att det är en grym organisation det där. jag sa att nej det vill jag inte och det var kanske onödigt. jag gillar respekt ändå.
men sen landar jag återigen i frågan om när man ska stå up för det som egentligen känns rätt och när man ska lugna sig för den goda stämningens skull. om det isåfall aldrig känns lönt, när bygger vi då egentligen det vi tycker? blir det då ens lönt att tycka? när sätter vi ner varje fot i riktning mot en lite varmare tillvaro om inte i verkligheten, en måndag.
Kommentarer
Trackback