sariskt

jag har fått bloggtorka igen. återkommer ofta när jag är på hemmaplan. jag funderar och funderar på nåt smart att skriva. nåt ni skulle gilla.

men om jag öppnar skallen är det ju alltid en karusell där inne. långfredagar som korttisdagar ett litet raveparty som snurrar i mig. vanligtvis brukar jag sortera i det för att ni ska fatta nåt. nu bara jag rippar, rakt av. 


karlpetter åker ur lets dance och jag vrider tillbaka tiden till när jag tog körkort i säffle. hur det kändes i magen när jag gick där ensam vid vattnet och ville inget annat än att allt skulle försvinna. att jag ville veckla in den stan i en näsduk, snyta mig och sen stoppa ner i fickan. äckligast möjliga. glömma att jag kom dit, lägga mig ner, ge upp. åka hem till sånt jag visste nåt om. adam gjorde ju sedermera succé där och de hade antaligen ingen aning då om vem hans syster var. en värsting till syster gick ju oxå på tv förut när jag tänker närmare på det. och när jag tänker på den filmen tänker jag alltid på erika brorsson som sjöng i min kör och som gillade den svinmycket. jag minns att hon berättade för mig när jag var 13 att det var så synd att hon fyllde tjugo på en lördag. systemet var ju inte öppet då på den tiden. det var en härlig tid ändå. i kören. mycket man lärde sig där. gäspkänslor och tänka att man är som en burk. eller om det var tunna.

jag tänker på att jag ätit för mycket idag. sen på att det var gott och sen funderar jag på att ta bort den tanken. mamma dundrar in här nu, sträcker ut armarna som jesus och säger att jösses du det är kallt här inne. sen går ut hon och lämnar mig endast med tanken om motsatsen. sen på killen på ica i dag som plockade upp det jag tappade och att han säkert tänkte att det var en engångsgrej. tänker på min kille som säger att du får allt jag har sara, fast håll dig ifrån porslinet.

sen på påsk. på när man var liten, på hanna, catrine och jag med kinderna fulla med fräknar som mamma gjorde med toppen på mascaraborsten . på hur vi åkte runt sådär med förkläden och hucklen, och den stora godisskatten sen. på madeleine lindelöf av nån anledning.

på långfredagen och om det är sant att han hängde där. tänker isåfall på spikar. två tum två, eller vad de kan tänkas heta. eller är det reglar? konstigt att bli religiös en dag om året också, men det borde nog va lugnt. imorgon är det ju över. tänker på lisa ekdahl sen och hur hon tänker om gud och på jonas gardell som skrev boken och sen gav den till mig i göteborg en gång och skulle jag skriva en kanske den skulle heta typ

lova att ge tillbaks mer än du stal

tänker att det är ett önsketänk men att jag låter mig ha det för att fortsätta försöka. tänker på hur den här bloggen ska sluta. på att det inte finns nåt sånt. anna är i malmö där sverige slutar och det är så fel att jag är här, i hennes stad nu, utan henne. inte min längre. och det konstiga i det.
tänker att nej nu får jag sluta
och så gör jag det