sariskt

så brukar jag ha problem med det. vare sig det är tåg eller flyg eller bil eller båt eller kanot eller högklackat eller gud vet vad. alltid är det nåt.

det händer att det har att göra med min bristande förmåga att planera och/eller komma i tid. men idag hade jag packat och borstat tänderna och sminkat och allt det där man ska göra innan man hoppar på bussen till stan. i stan skulle vi äta en god måltid jag och herr björk innan mitt tåg gick hem. han var mäkta förvånad när allt var klart utan några som helst komplikationer och vi steg på bussen som planerat prick tre.

sen kom jag på att jag glömt biljetterna till tåget hem. då fick vi hoppa av bussen, vänta på en annan i motsatt riktning, springa tillbaka och hämta biljetterna jag lagt på mitt köksbord och sen vänta på en ny buss till stan. sagt och gjort.

resan till herrljunga från växjö inkluderar allt som oftast fyra tåg. de två första var en katastrof, fullt med folk och barnvagnar och hundar och helvete folk som ändå ska mopsa på att de har andras platser och ni vet hur det funkar. alltid nån som börjar grina i slutändan.

tåg tre hade tyvärr stött på förhinder och råkat meja ner fyra kor, som av någon anledning befunnit sig lite sådär avslappnat och nonchalant som bara kor gör, på rälsen. fel plats fel tid.

efter nån timmes total förvirring i nässjö, (vad händer? var är nån man kan fråga? vad gjorde korna där?) fick jag först stiga på en buss, sen gå av samma buss och sen stiga på den ytterligare en gång. den skulle nu lotsa arga och glada resenärer rätt. alla ville hem och alla räknade nu på fingrarna hur många timmar som skulle komma att stryka med eftersom bussen till råga på allt skulle ta en omväg via herrljunga, som ingen ens hört talas om tidigare. men där skulle tydligen någon av.

det var jag.

klar.