sariskt

det finns en radda människor som jag ser upp till och lyssnar till när de pratar. ni har dem säkert ni med, de man litar på. de som man inte helt vet varför men som man ändå vågar luta lite mot.

stefan einhorn skrev boken konsten att vara snäll. en av de i särklass smartaste skildringarna av mänskligt handlande jag stött på. där han talar om just konsten, och vikten, av att vara snäll. och snäll är det absolut finaste jag vet, när folk är. det är ju härligt när de är intelligenta, karismatiska, osjälviska. men snäll är finast.

nu har einhorn skrivit en ny bok om medmänniskor. den lägger sig som ett litet plåster på mina små sår varje kväll. däri finns historierna om just människorna runt oss. effekten vi har. skyldigheterna. vad som händer när vi håller upp en dörr. lånar ut en tjuga. kramar om.

ja tycker att ni ska kolla upp honom, stefan, en av mina hjältar. han är cancerdoktor och räddar liv till frukost och tror inte att människor föds goda utan att det är nåt vi lär oss. praktiker. visionär. han skriver böcker inte främst för att få mig att somna lättare utan för att jag ska vakna lättare. för att göra smartare val. le bredare. känna mig mindre liten. oavsett mina avsikter trots allt hjälpa till.

ta i
bara lite till