makrillmackornas undergång
idag har jag har gjort nåt oerhört oväntat och ätit min gamla kycklingsallad för första gången på years. den smakade som på gamla teleborgsvägen, gott och nostalgiskt. ni vet kanske, att jag pundar ut totalt på diverse grejer under vissa perioder. jo det har vi nog pratat om.
första året i växjö åt jag det i princip varje dag. den är ju så vansinnigt god den salladen och jag längtade efter den varje dag när jag cyklade hem på min rosa superhoj upp för vansinnesbacken mot vattentornet utanför mitt hus. förövrigt samma hus där taket sedermera blåste av.
jag testade salladen idag eftersom mitt nuvarande insnöade käk, de varma makrillmackorna med vitlöksås och annanas, inte smakat som det ska två dagar i rad nu. de har varit ljuvliga varje dag sedan julas och så vips händer nåt. det är samma sak varje gång, en epok som går i graven. det hände med kycklingsalladen, det hände med de stekta äggen och de hände med den turkiska yoghurten.
för att gå vidare måste man sörja dem lite, tänka på alla fina stunder man haft tillsammans och så. makrillen och jag.
vad blir det nu?
första året i växjö åt jag det i princip varje dag. den är ju så vansinnigt god den salladen och jag längtade efter den varje dag när jag cyklade hem på min rosa superhoj upp för vansinnesbacken mot vattentornet utanför mitt hus. förövrigt samma hus där taket sedermera blåste av.
jag testade salladen idag eftersom mitt nuvarande insnöade käk, de varma makrillmackorna med vitlöksås och annanas, inte smakat som det ska två dagar i rad nu. de har varit ljuvliga varje dag sedan julas och så vips händer nåt. det är samma sak varje gång, en epok som går i graven. det hände med kycklingsalladen, det hände med de stekta äggen och de hände med den turkiska yoghurten.
för att gå vidare måste man sörja dem lite, tänka på alla fina stunder man haft tillsammans och så. makrillen och jag.
vad blir det nu?
Kommentarer
Trackback