sariskt

det är tisdag och ledighet i luften. frihet och nystart. gött.


rätt roligt idag med allt som hänt innan klockan riktigt hann med. tältandet igår, trötta ögon och den goda frukosten med riktig mjölk och sedan hem till en mamma med nya jobb och nya fina tankar om livet. och så nyrökt fisk. cheeses den nyrökta fisken. en far som när bromsvätskan för ett slag tog slut blev lite nervös men lugnade sig, hissade seglet och tog en bärs. gött.

för övrigt så roliga bilder där på svennis att jag bara inte kunda låta bli. det är så kul tycker jag. gamla människor som böjer på sig. sketaroligt.

"Han ser smidig ut" säger en åskådare.


i golvet kan man känna subwoofern som min lillebror tre våningar ner brände alla sina dineros på som hjärtslag i huset. ungen har inte haft nån inkomst under, i runda slängar, hela sitt liv och fann sig nu rikare än nånsin. så han bestämde sig för att göra nåt åt det. leva det ljuva livet. alltså varenda krona han har tjänat gick åt på nån dag. på en freaking baslåda. vansinne. och jag älskar honom självklart för det. här vill man ha en go bas mer än nåt annat just då och så köper man den. vips fick man nånstans ett tänkt vipkort in på alla ställen där människor kan jämföra vem som skulle kunna spränga sina inte alls lika dyra högtalare lättast. jag antar att nån grupp folk som diggar tuffa ljud och sånt måste avundas den där basen nåt oerhört. den kostade som en resa till typ indien. herregud ja ni hör ju vilket påhitt. vi snackar lirare som förlagt sina skallar som tar sånna beslut. de går på känsla. kör på.

men ja för en kort stund är de kungar i en visserligen rätt liten värld men dock, kungar. ingen tar det ifrån dem. inga plagiat, inga genvägar. bäst. främst. och ja, jag antar att det är ett sätt i raden att skaffa sig i allafall en god natts sömn.

gött.

det är med en smak av det som var jag nu sitter i min lägenhet i ett regnigt småland igen. det är fint när det blandas och summeras. även om det bara är nån månad sedan mitt första år var slut känns det som om det var en evighet jag låste dörren sist. samma känsla av förväntan och tvivel när jag plockar i de gamla arbetena och inser att det är fyra år kvar. allt finns här. mina gamla kvitton. tidningarna, postitlapparna. alla klänningarna köpta i tröst eller det här är jag värd syfte. doften av kladdkaka och min grannes röst att du är inte klok sara. musiken som ett soundtrack of växjölife på torsdagarna och solen i ögonen utanför tvättstugan dagen efter. benen utanför fönstret som om det var mars och jag redan hade sålt skinnet.

samma känsla av glädje och värme när jag inser att det är fyra år kvar.

nu startar vi om, jag och växjö. det kommer en ny tid än en gång och en ska lämnas bakom. nya skal. nya tankar. en och annan ny hårfärg kanske. makrillmackorna blir kvar. och kärleken till att man som nu, kan avbryta sitt bloggande och kila till macdonalds och köpa en glass. just like that.